Om tenn
Lite om tenn
Tenn, en silverliknande metall
Tennets resa börjar i gruvorna, där hantverkare bryter kassiterit, en mineralrik tennoxid, från berg och flodavlagringar. Efter brytning skickas den vidare till smältverk, där hög värme förvandlar stenen till ren metall. I smältugnar separerar man tennet från orenheter genom en noggrant kontrollerad process, vilket resulterar i skinande silvervita ingots—tackor, stänger och plåtar.
Tack vare sin formbarhet och korrosionsbeständighet används tenn i många olika sammanhang. Elektronikindustrin drar nytta av metallen i lödmetaller för att koppla samman kretsar i smartphones och datorer. Dessutom fungerar tenn som oxidationsskydd och används vid förtenning av andra metaller. Konsthantverk, bruksföremål och smycken är andra populära användningsområden.
Tenn spelar också en viktig roll i framtidens teknik:
- Sodium-jon-batterier: En nyckelkomponent i natrium-jon-batterier, ett billigare och säkrare alternativ till litium-jon-batterier.
- Perovskit-solceller: En viktig del av nästa generations solcellsproduktion, vilket kan revolutionera solenergiindustrin.
- Värmeåtervinning och bränsleceller: Används för att generera energi från spillvärme och förbättra effektiviteten i bränsleceller.
- Strålskydd: På grund av sin densitet fungerar tenn som skydd i kärnkraftsindustrin.
- Glasproduktion: I Pilkington-processen flyter smält glas på smält tenn för att skapa en perfekt slät yta, vilket används vid tillverkning av fönsterglas.
Tennpest – en utmaning Vid temperaturer under 13 °C kan tenn omvandlas från sin metalliska form till en grå, spröd struktur, vilket gör metallen obrukbar. För att motverka detta blandas den ofta med koppar eller antimon, vilket förbättrar stabiliteten.
Tennets egenskaper och kemiska data:
- Kemisk beteckning: Sn (från latinska Stannum)
- Atommassa: 118,71 u
- Densitet: 7,31 g/cm³
- Smältpunkt: 231,93 °C
- Kokpunkt: 2 602 °C
- Oxidationstillstånd: Vanligast +2 och +4
- Elektronkonfiguration: [Kr] 4d¹⁰ 5s² 5p²
- Värmeledningsförmåga: 66,6 W/(m·K)